Visa RSS-flöde

Tildisen

  1. Yes, nedgång!

    72.4 väger jag nu! Det är en minskning på 0,7 kg sen igår eftermiddag. Nästan ett kilo med andra ord!
    Bara att fokusera och känna att jag aktivt kämpar för det här gör mig så positiv och glad!
    Innan jag gick ut idag så stod jag länge i spegeln och kollade på min kropp och den har verkligen förändrats de här månaderna.
    Det är så svårt att se ibland och samtidigt vill man ju inte bli för besatt av det för det känns ju inte riktigt sunt.

    Hursomhelst. Till mitt första mål är det faktiskt bara två och ett halvt kilo kvar att gå ner och det klarar jag ju!
    Det har jag ju klarat förut, det kommer jag att klara igen. Jag kan ju det här! WIIEHOOO!
    Kategorier
    Dagbok , LCHF
  2. Chicken nuggets med grönsaker och currysås!

    Jag bläddrade igenom min bok "LCHF för kvinnor" som jag fick i julas. Ibland tycker jag att det är mysigare och trevligare att sitta och bläddra i en bok och skriva ner ingredienserna innan jag skuttar iväg till affären för att kunna laga mat än att googla fram något på internet med någon halvsjaskig bild, fult typsnitt och grammatiskt sett inkorrekta kommentarer och texter. Mat ska vara kul och snyggt. Mat ska locka, annars vill man ju inte göra den! Jag måste erkänna att jag är en designnörd. Jag gillar design. En receptsida med bra mat kan falla bort för att jag inte tilltalas av designen och därför inte känner mig lockad av att laga maten som finns där.

    HURSOMHELST! Jag tittade på olika kycklingrecept i den här boken och fann bland annat "Chicken nuggets" som lät (och var) så otroligt gott, så jag tänkte skriva ner receptet här, för er skull och för min skull. Det här kommer jag att göra flera gånger. Tyvärr var jag så helt inne i maten som såg så sjukt god ut att jag glömde ta bilder, men nästa gång så! Är ni beredda? Här kommer det!

    Chicken nuggets
    4 portioner

    4 kycklingfiléer
    2 ägg
    1-2 dl sesamfrön
    paprikakrydda (grillkrydda och annat man gillar till kyckling funkade utmärkt också)
    salt
    vitpeppar
    smör att steka i

    1. Skär kycklingfiléerna i lagom stora bitar och krydda dom på båda sidorna
    2. Vispa äggen i en bunke
    3. Häll upp sesamfröna i/på en tallrik.
    4. Doppa kycklingbitarna i bunken med ägg och vänd dom därefter i sesamfröna.
    5. Stek de panerade kycklingbitarna på båda sidorna i smör tills de är färdiga att äta!

    Det var det! Enkelt va?

    Men att bara äta några ensamma kycklingbitar är ju inte jätteroligt, så här får man helt enkelt exprimentera sig fram.
    Jag har tidigare älskat ris tillsammans med chicken nuggets, men det är ju ute ur bilden så man kan ju testa att göra LCHF-ris.
    Det har jag ärligt talat aldrig testat, men det verkar gott så det får det nog bli någon gång framöver.

    I alla fall, det jag använde som tillbehör kommer här:

    Grönsaker
    Tunna och lite korta gurkstavar som jag spred runt på ett salladsblad
    3 körsbärstomater per person som jag skar i tu på mitten och la som i en cirkel runt gurkorna

    Sås/dressing - här gäller det att testa sig fram om man inte följer något recept; som jag inte gjorde..
    2-5 dl creme fraiche
    currykrydda och andra kryddor
    lite grädde (mest för att jag råkade ha i för mkt kryddor och grädden gjorde dressingen mildare)

    Salta och peppra efter behag, klart! Njut

    Ikväll tänker jag nog göra "Kyckling i form" om inte min vän A (som jag hälsar på uppe i Stockholm) äter ute direkt efter jobbet.
    Det är så tråkigt att bara laga mat åt sig själv! Då får det nog bli ägg och bacon eller något sånt smarrigt.
    Det är kul hur jag inte har tröttnat på ägg efter 3 månaders ständigt mumsande på det. Älskar ägg!
  3. Nystart, omstart!

    Mitt namn är Matilda och jag tänkte berätta min LCHF-historia.

    1 November 2011.
    Det var datumet jag påbörjade min viktresa med LCHF-dieten.
    78.5 kilo lätt, 165 centimeter lång = övervikt.

    Jag har inte tidigare känt mig varken särskilt stor, tjock eller fet förrän då i November!
    Helt plötsligt slog jag i saker med min rumpa och höfterna!
    Tankar som "Men då! Värst vad klumpig jag har blivit, som går in i allt." kom till mig i en början.
    Men sen köpte jag en våg. Och oj, oj, oj, där kom chocken. Siffran var tydlig: 78.5 kilo.
    78.5 är nästan 79, som nästan är 80 kg. Som i sin tur bara har 20 kilo kvar till 100.
    Långsiktigt tänkande. Tidig sommar vägde jag runt 73 har jag för mig.

    Det är en ofrivillig ökning på 5.5 kilo, efter onyttigt ätande i flera månader, som jag inte tyckte om!
    I samma veva pratade min kompis J om hur han hade gått ner 13kg förra året med en diet som kallades "LCHF".
    Aha! Intressant! Jag gjorde min research i flera dagar och insåg att det här minsann kunde vara något för mig!
    J och jag bestämde oss för att påbörja varsin viktresa tillsammans. Så det gjorde vi.

    Det var så det började - för exakt 3 månader och 1 dag sen.

    Och idag då?
    Idag väger jag 73.1 kilo. [Mål 1: under 70 kilo.]
    Och jag är inte nöjd.

    Missförstå mig rätt - jag är jättenöjd med LCHF som diet för den gör precis vad den ska: skalar bort kilona från min kropp.
    Den höjer mitt självförtroende, den tillåter mig att köpa kläder i mindre storlekar och den ger mig jättefin hy.

    Så vad är jag inte nöjd med? Mig själv. Jag är inte nöjd med min (icke existerande) självdisciplin.
    Januari månad har känts som en berg- och dalbana. Det har gått upp och det har gått ner.
    Desamma gäller vikten. Tyvärr. Jag har stått still eller gått upp liiiite, liiite i taget, sen gått ner, sen stått still osv.

    Allt stillastående och upp- och nerande beror främst på mitt fuskande den senaste månaden.
    I början av dieten kände jag mig motiverad för kilona bara rasade på,
    efter jul hade man lyckats stå still länge och då blev man nedstämd.

    Och vad gör jag när jag är nedstämd? Jo, jag tröstäter.

    Intar jag det minsta lilla socker så har jag sockersug i dagar.
    Det är där mina fällor ligger, i godsaker. Jag älskar godis.
    Jag ÄLSKAR godis. Jag skulle kunna ge upp hela dieten för att
    leva på godis i flera veckor. Men det är inte värt det.

    Sen dietens start har jag som minst vägt 71.7 kilo. Det var 30e December.
    Sen dess har jag stått på runt 73 kilo och det har känts kämpigt.

    Jag vill ge upp hela tiden. Jag ser alltid mig själv som en quitter.
    Någon som ger upp, slutar kämpa för det hon vill för att hon är LAT.

    Men nu måste jag känna att jag faktiskt påbörjar något som jag avslutar.
    Det är viktigt för mig. Det är viktigt för mitt psyke att känna att jag har klarat av något
    som jag satte som mål att klara av. Vad det än må vara - i detta fall min diet och träning.

    I början av November började jag och J träna Pilates for Dummies hemma framför tvn.
    Vi varvade det med promenader och kondition- och styrkepass med Jillian Michaels dvd 30 Day Shred.
    Men sen åkte jag till huvudstaden för 8 veckors praktik. Dieten höll jag fast i, men inte träningen.

    Det är därför jag med nöjd ton säger att jag har påbörjat träningen igen!
    Jag är ute och promenerar, jag gör pilates och snart vill jag börja med gympan också!

    Det är konstigt hur man kan ha motivation men ändå känna sig helt omotiverad.
    Det måste vara mörkret och kylan som kommer med Januari.
    Jag hoppas att energin till allt i livet kommer mer och mer ju mer jag tränar.

    Nu börjar jag om. Nu fokuserar jag igen och slutar fuska med ojämna mellanrum hit och dit.
    Ska jag fuska kan jag göra det i små mängder någon lördag någon gång ibland.
    Jag ska fan ha min drömkropp!

    Nu får jag nästan sluta skriva i det här inlägget för det blir ju en hel novell!
    Jag ska koka två ägg och tugga i mig som lunch för magen kurrar ljudligt.

    Hej hopp!