Ätstörningar

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #1579
    Bellis
    Deltagare

    Hej hej. Helt ny på forumet och inne på dag två med lchf kost, två bra dagar, MEN…..

    …för 15 år sedan, just som butikshyllorna var överfyllda med lightprodukter och aspartan drog fram som en ångvält, började jag mixtra med kosten. Ung och osäker och det hela slutade med ätstörningar. Jag tränade sex-sju dagar i veckan o min kost bestod av …. inget, men jag bäljade i mig fejksötad cola. När blodsockret var i botten och kroppen skrek efter näring, pga av dagar i svält, tröståt jag godis. Tack vare mina uppmärksamma föräldrar fick jag ganska snart hjälp och stöd och lärde mig hantra min fixering.

    Idag har jag sedan länge varit ”fri” men ätstörningen finns där ändå, oaktiv. Svårt att förklara men så är det med ätstörnngar, har man en gång varit där finns det som ett intränat spår i kroppen.

    Vad gör jag då här? Varför LCHF? Jag har inte so mål att gå ner i vikt, vill inte hamna i en galen matrelation igen. Väger idag 63 kilo o är 169 cm. En vikt som jag håller och har kommit tillbaka till efter två graviditeter, min vikt helt enkelt. MEN…jag vill bryta min femton år långa relation med sötningsmedel och godisberoende. Mitt försvar att äta godis har alltid varit, om jag börjar mixtra, kan jag hamna i en fixering igen. Men när jag märker att jag smygäter godis för min barn och hellre dricker en colalight och tar godis till istället för mat (inte varje dag mendå och då) , är det ju lätt att lista ut att något borde göras. Jag är bara rädd att hamna i något igen….Hallå kanske någon tänker, du är ju redan i något…kanske det, men det kan jag hantera. Tänk om jag lägger om min kost och blir sjuk igen?

    Ge gärna en förvirrad tant ett råd på vägen.

    Mål: Bli kvitt längtan efter socker
    Vikt: 63
    Längd: 169

    #24358
    Solile
    Deltagare

    Om du vill bli kvitt sötsuget är detta verkligen rätt kost för dig! Jag har småätit godis mycket på dagarna nu när jag är föräldraledig. Hoppade oxå över lunchen ibland och åt istället en bit choklad eller gottade mig ur godispåsen. I smyg förstås!
    Mitt sockerbegär är borta! Det försvann redan efter en vecka och det känns riktigt bra 🙂
    Igår var vi hos svärmor och käkade middag, och till kaffet ville hon bjuda på after eight. Jag tackade såklart nej, men hon trugade verkligen och tyckte att jag kunde väl ta bara en iaf? Men jag stod på mig, sade blankt nej. Ville ju inte ha nåt sött så varför äta det?

    Ge detta en ärlig chans, så ska du se att det löser sig nog med sötsuget. Om du kommer få tillbaka nån fixering vid mat kan jag inte svara på. Men jag försöker äta minst ett mål lagad mat om dagen, och sedan äter jag ost, lchf-mackor och dricker en del äggmjölk där emellan. Känner mig aldrig hungrig i princip och det är kanoners! Ja, ett par koppar kaffe med kokosfett och grädde/äggmjölk i slinker ner oxå såklart 🙂

    Välkommen hit och lycka till!

    #24357
    mctrollet
    Deltagare

    Du får ju dessutom lära dej äta riktigt fett igen… klarar du detta är sötsuget borta med vinden;). Lycka till!!

    #24359
    keramikbit
    Deltagare

    När vi ändå snackar om ätstörningar så kan jag berätta att jag har haft en dålig relation med mat. Vet inte hur dålig den måste vara för att klassas som sjukdomen anorexia, men jag har svältit mig själv en hel del. Förra året fick jag i mig kanske 100-500 cal per dag till och från ett par månader. Jag svimmade ofta (har ett fult boxar-ärr som minne över ögonbrynet), gick som en zombie. Bara att gå upp för en trappa var skitjobbigt och huvudvärken fick mig att tro att ögonen skulle trilla ut. Typ 1 gång varannan veckan blev hungern så stark jag jag fullständigt kastade i mig mat tills magen sprängdes nästan…efter det skämdes jag, skulle ”kompensera” med minst 2 dagar utan käk, sen började det om…och vad jag ville få ut av det hela?? Ingen aning.

    I början ville jag förlora lite kroppsfett. Däremot förlorade jag massa muskler som gjorde mig svag. Det jag åt var för det mesta pulverdiet-dryck. Ibland tonfisk och frukt.

    Anledningen till att jag berättar detta är för att jag bestämt mig för att inte låtsas längre, och det är otroligt befriande att berätta. Om nån undrar varför jag slutade med min ”matdagbok” så var det för att jag åt godis (har ju sagt till familjen att inte lägga upp sånt framför näsan på mig…) och några icke-lchf-korrekta produkter och fick ett svälta-mig återfall. Jag tycker själv att det känns ganska löjligt för en kille att hålla på så. Men nu är det helt borta. Nu känner jag mig aldrig rädd för mat!

    #24356
    mctrollet
    Deltagare

    Keramikbit: Härligt att du känner att du inte behöver vara rädd för mat, det är ju gott=)

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.