- Detta ämne har 85 svar, 19 deltagare, och uppdaterades senast för 12 år, 1 månad sedan av
.
-
Inlägg
-
Försök få in mer fibrer i maten, det binder och lugnar ner. kolla bara så inte kolhydraterna bär i väg.
Kanske inte så konstigt efter alla dieter. Klart att det blir bättre! Ta det lungt och ät det som gör dig gott! Du måste få ordning på magen innan du börjar med lchf. Hoppas du blir bra SNART!!! 🙂
För mig tog det tre veckor lite drygt innan min huvudvärk försvann, gällande magen har jag inget bra svar då min mage normalt gör ont (har IBS, fast den blivit bättre med LCHF). Gallsten behöver inte vara ärftligt, jag har tagit bort min gallblåsa för jag hade en tre cenimeters sten och ingen i min släkt har haft det. Dock kunde jag i början känna av ”gallan”, dvs säga man kan även få stenar i gallgångarna trots att blåsan är borttagen. I början tror jag det är viktigt att man väljer väg dvs om man snabbt ska stoppa med kolhydraterna eller om man ska trappa ner. Du skrev att du efter några dagar (som jag uppfattade det) druckit vin och festat, det tror inte jag är någon bra idé. För mig hade det inte varit det i allafall. Då menar jag att man får återuppleva huvudvärk, illamåendet mm en gång till. Läs på nätet, det finns hur mycket som helst att läsa och jag är säker på att ”vill man så kan man”! Lycka till!!
´Hejsan!
Måste säga att du verkar ha en fantastisk inställning och attityd och har i ordts sannaste mening redan visat på en utomordentlig viljekraft och tålamod och potential att klara detta galant. Grattis
Kände mig hågad att skriva i din tråd just m tanke på att jag har en väldigt go kollega som liksom du brottades med ca 160 kg kroppshydda och där hon anammade en diet som går ut på lägsta möjliga kolhydratinnehåll
Gissa hur mkt hon gick ner på tre månader?
54 kg!
Att se en människa i sådan förvandling med hjälp av lchf är häpnadsväckande, jag har själv gått ner 22 kg enbart på att skippa bröd pasta potatis ris och junkfood.. och som de andra säger ; man blir så mättad o nöjd av lchf att man minsjäl inte ens orkar ens tänka på kolhydrater, möjligtvis i förbifarten men mkt snabbt övergående.. ät mörka grova grönsaker, gärna enbart ångkoktaJag tror du klarar biffen, din attityd är härlig
Släng ut jante!! Låt alla tendenser om att du är övermodig ditten o datten vika hädan!
Fortsätt med din kontinentala attityd, känn dig nöjd med din ironisering och reflektion över andra, jag är redan imponerad ska jag sägaSitter med fjuttiga 20 kg som jag själv lätt kunnat bromsa upp om jag inte varit så slö i hjärnan och tyckt det mest varit en sport att se hur mkt jag i princip kan gå upp för att ha något att jobba med, vilket är mest skämmigt
LYCKA TILL
Tjo på er igen, ännu en dag har gått. Utan uppkastningar denna gång.
Har ätit en enda gång idag, köttfärsbiffar med wokade grönsaker och lite mindre bea denna gång. Fick en stark våg av illamående efter att jag åt och sitter just nu och är lite småhungrig men vill inte riktigt äta av rädsla för att samma sak ska hända igen.
Spenderade eftermiddagen på ett 5.5 timmar långt möte där jag var ordförande samt huvudtalare. Efter 1.5 timme var huvudvärken så pass olidlig att jag fick ursäkta mig och snabbt som tusan uppsöka en kaffeautomat där jag knyckte i mig en kraftigt gräddbestyckad kopp varm choklad. Vilket var den snabbaste och enklaste sockerkick till hjärnan jag kunde komma på. Det gick lite bättre efter det men segheten sitter i.
Nu ska man kanske inte skylla precis allt på dieten men har även märkt att jag börjar få väldigt ont i musklerna, kan det vara att de också ska vänja sig av med socker?
Har jag nu rå-sabbat omställningen genom att faktiskt få i mig socker? Aven om jag nu själv anser att jag inte hade något direkt val då svimma kändes som det andra alternativet 🙁
Mår mindre illa idag, troligen hör det ihop med mindre fett? Kramperna pågår dock ännu men är uthärdliga.
Nästa vecka kommer jag i princip jobba ish 9-20 varje dag och ha, om än stillasittande, väldigt tankeintensivt arbete. Är lite orolig över hur det ska gå faktiskt… Men precis som det blev oerhört mycket värre mellan dag 2 och 3. Känns det nu som att dag 3 och 4 gick lättare även om jag fortfarande mår pyton och helst skulle villa lägga mig i en säng och inte titta ut från täcket på en vecka. Märker även att det blir värre på kvällarna, efter nattsömnen är jag mer redo för dagen men runt 13-14 på dagen börjar det förfalla.
Är ännu osäker på om detta är livsstilen för mig, jag har funderat på att köra den gamla hederliga tallriksmodellen istället (fast 50% sallad då) och helt enkelt byta ut snask mot delvis lite frukt men mestadels grönsaker. Dock är det väl så att om jag åt det idag efter gårdagens bravader så är det väl kanske värt att testa fram tills dess att jag känner någon slags positiv effekt. Men då undrar jag; OM jag nu känner att kroppen tar för mycket stryk av detta. Kommer vägen tillbaka bli lika ondsint som detta?
För alla er som säger att det bara är att sluta vara så svensk, kasta ut jante etc när det kommer till att äta ute så tror jag att det vore ett alternativ om det inte vore som så att jag redan är, rent ut sagt, ett helvete att överhuvudtaget lyckas få in på en restaurang eller annan matbespisning. Detta då jag är aerosolallergiker (dvs luftburet allergisk) mot skaldjur. Detta innebär att det finns en ytterst minimal mängd matställen redan nu som jag kan vistas på och att då lägga till ännu mer specialkost vore faktiskt skadligt för min position på arbetet, vilken redan nu lider kraftigt av min allergi.
EDIT: Inser när jag läser att det låter som att jag är värsta betydelsefull chef någonstans. Det är inte riktigt så, chef är jag men ”bara” för en studentkår. De möten jag alltså går på är bland annat universitetsledningen och en hel del saker med näringslivet.
muskelvärken, ja det förekommer
sabbat, nej. jag tror det i ditt fall var en bra nödåtgärd. Sjukdom går före och det var det typ denna gång. man sabbar inget, bara man fortsätter efter det och det kan hända man går upp litet i det som kallas ”vattenvikt”. KH binder vatten i kroppen, försvinner dock ganska fort när man återgår till fetbränsle.
Tror du kommer att vara överraskad nästa vecka om du fortsätter med LCHF.jobbigt med luftburna skaldjursallergin, men å andra sidan skulle det ju även vara en fördel för då kan du ”leda” andra till rena köttrestauranger. Som argentiniskt typ. Fast det vet jag inte om det finns så många av i din närhet. Kött, en rejäl biff är ju utmärkt mat.
Om jag var du skulle jag fortsätta litet till. Omställningsbesvären är jobbiga, i ditt fall något värre. Men efter det tror jag du kommer att må betydligt bättre!
Ännu en dag har passerat, ätit typ samma fettmängd som igår och försökt lura i lite extra kh för att kroppen ska klara sig. Kastade i några oliver i lunchen då jag förstått att det är en halvfälla? Kom återigen en illamåendevåg när jag åt lunch idag, fastän jag åt långsammare och försiktigt.
Fortfarande abnorm huvudvärk och ont i princip hela kroppen samt självklart allmänt kass i magen även om de direkt kramperna har börjat avstanna nu. Har nog lchf saker i kylen för att klara veckan ut. Sen får jag utvärdera hur det känns. Förväntar mig inga radikala förändringar i vikt eller dylikt utan tänker mer utvärdera hur jag mår om några dagar.
Kan säga att livet känns jävligt tungt just nu då jag rent mentalt är medveten om att jag mår dåligt pga mina egna handlingar.
Hej igen
Aerosol-allergi… låter minst sagt avancerat och verkar som att din rörelsefrihet rent allmänt är begränsad?
I övrigt kan jag få liknande reflektioner över huruvida 100%-igt man eg. ska gå in för lchf, jag är ju en nybörjare på detta också men har däremot toppenerfarenheter av både tallriksmodell, medelhavsdiet (ja inte ska jag då nämna krispig friterad bläckfisk och andra havsfrkter… ) och GI
GI-metoden är ju emellanåt ganska snarlik lchf med den stora skillnaden att grönsaker och frukt är rekommendabelt – dock håller man kolhydraterna rel. lågt och man väljer ut de långsamma (även spannmålsprodukter men med långsam metabolisering)
Mkt bra reflektioner… helt i min stil haa ha ha
Men de där om att dina krämpor har me lchf sallad smör el annat att göra… njaaa hmm.. inte
Jag tror/gissar att du kan tänkas vara utsatt för det berömda psykologiska triggandet som sker så fort man medvetet ska anamma något man annars inte gör med reptilhjärnan… här ska du in och applicra ngt som konkurrerar ut dina naturliga s.k behov (det är liksom naturligt att äta rotfrukter och bär sallad frukt) varpå ett intrikat spel sätter igång med psykosomatiska reaktioner
Delvis konstruerade.
Men! ska sägas att din metabolism så klart har andra molekylsammansättningar att bryta ner med större el färre svårigheter men långt ifrån att enbart det skulle ställa till med en så faslig massa problem som beskrivits med huvudvärk m.mTänk bara på hur man manipulerar sig till att tro man behöver alla de näringstillsatser glutamat transfetter etc. så till den grad att när man biter i ett äpple så är det som om man fick rena influensan… nää det är absolut psykosomatiskt och kanske kanske ett tecken på att din gamla pulverdiet inte varit det mest optimala
(utan att misskreditera värdet av större viktminskning!)Finns kanske ingen optimal ”metod” för personer vilka fastnat i övervikt och snedkonsumtion/överkonsumtion/lyxkonsumtion
När man ska skilja agnarna från vetet och sätta ner foten bestämma sig för att man vill bli ”normal” jaa då måste det få vara tillåtet att tillgripa allsköns dieter med målvärde.. man får väga de terapeutiska värdena mot varandra och se det som att viktminskningen ibl kan ha prioriterande värde jmfrt med värdet av en ”bra sund långsiktig kost”
Det är ju passager det handlar om när man har alltför högt bmi.. och frågar du mig så är i princip allt tillåtet!
Men så är jag också en liberal livsnjuterska som tycker att man får lov att labba och lattja sig fram till vad som passar SÅ LÄNGE MAN HÅLLER FOKUS PÅ ATT INTE ÖKA I VIKT, ATT ENBART INSE ATT MAN ÄR ÖVER GRÄNSEN OCH STANNA VID DET ÄR INTE FY SKAM!!
Alla vet att det kan ta åratal att ladda… det tar tid att förbereda sig också.. och det är helt OKForumet här (livet självt) är till för reflektioner råd tips och lite pepp… att det sedan inte finns en kotte som lever lchf fullt ut och kan förneka att även spannmålsprodukter och vegetarier har sin relevans i kostintag… tja.. det vet väl alla?!
Man ska kanske komma ihåg att lchf är en slags spetsmetod att användas en period av ens liv – iaf är det så jag uppfattar det
Rätta mig mer än gärna om jag har fel
/ 😉
I stort håller jag med dig, bara en smula motargument…. huvudvärken inträffar nästan alltid i början på lchf. Hur stor är värken beror på hur det uppfattas av den som har den. Alla varianter på dålig mage har förekommit här och på andra forum. Från att vara mycket hård till mycket löst. Att det blir bättre Willhelm, det är dock säkert! Hoppas du blir bra snart! 🙂
MIXA: Jag har mina egna metoder för att slippa huvudvärk och har därför inte haft huvudvärk, annat än dagen efter…, på säkert 8 år. Alltså är det inte alls omöjligt att jag upplever den som mycket kraftig.
SuzCap: Ja jag har en kraftigt begränsad rörlighet i samhället. Än så länge klarar jag av livsmedelsaffärer men håller mig bort från färskvarudiskar med skaldjur i. Det blir värre för varje år som går så hur det blir i framtiden återstår att se. Dock är jag övertygad om att en kroppslig förbättring ner till vad jag själv anser är min idealvikt kommer göra det hela bättre. Dock är vikten bara en del av det hela, dock är det den som jag hela tiden hållit emot mig själv.
Vidare försökte jag äta lite mer fett nu på kvällen och kan säga att det tyckte kroppen inte om… nu är magkramperna tillbaka igen, om än inte lika kraftig som häromdagen men jag tänker nog inte röra mig allt för långt ifrån badrummet 🙁
En av de stora anledningarna till mina tvivel är som sagt hur det kommer påverka mitt arbete. Jag börjar nu också inse hur det påverkar mitt sociala liv då det i vänskapskretsen är väldigt vanligt att äta hos varandra men lchf gör det svårare.
Jag förstår att jag verkar gnällig och omotiverad men kanske är det just för att jag känner en väldigt stor osäkerhet inför lchf. Det faktum att jag nu inte heller kan gå ut och gå på kvällningen för att jag mår jätteilla väger också in litegrann i mitt dåliga humör.
Ni som skriver här och säger att det ska bli bättre är nog det som faktiskt pushar mig att fortsätta ett tag till framöver. Men just nu känner jag mest för att ställa mig och göra matlådor med sallad och lite pasta och aldrig någonsin hälla majonnäs i något någonsin igen :/
Jaadu hjärtat, när jag nu tänker efter och minner mig om att du kört pulverdiet under 4 veckor så är det kanske inte så märkligt att din mage protesterar?
För ca hundra år sedan drack jag och min väninna nutrilette under en enda liten vecka, med stor andakt och genuint engagmang – absolut inget annat intogs
Efter kuren tyckte vi att vi skulle ut och fira så det blev kinarestaurang… det skulle man aldrig gjortVi nästan låg o krälade av vånda på restaurangtoaletten båda två
Att då skylla på kinamaten hade väl varit lite väl taskigt? För mkt grönsaker? för mkt mjöl? för mkt drakar på tapeterna??
Det handlar nog om omställning och jag känner igen mig i det där att så fort dörrarna öppnas efter en sträng diet så är det de snabba kolhydraterna man gärna suktar efter… ex.vis pasta ex.vis croissanter
Hallå.. varför just pasta av alla delikata anrättningar på jorden??? Pasta är en klistrig gegga och fnkar som bukfylla
(joo jag vet för jag är själv uppvuxen på italiensk mat där det är rena hädelsen att säga nejtack till denna evinnerliga pastafixering.. man kan eg lika gärna blanda mjöl i vatten och dricka.. pasta är nog det i särklass sista du alls ska ha i hjärnan – deleta pastan!)
omedelbums.. hellre en vecka på toa än att bli pastaknarkare igen
kram
Spännande tråd som jag helt missat…
Jag började själv väldigt högt i vikt och har tappat skamligt mycket på ett vad jag börjar förstå skamligt enkelt sätt. Jag har haft väldigt få motgångar under min resa och de besvär du beskriver har jag själv inte upplevt så jag ger mig ut på lite hal is i de råd jag kan ge dig.
Det framgår inte klockrent (tror jag) vad du äter för fett. Jag har lättare för riktigt smör än får dålig olja. Köpebearnaisesåser innehåller förmodligen ”dålig” eller i alla fall billig olja. De är goda men min mage blir lite ”orolig” om jag ätit för mycket någon gång. Egen bearnaise på riktigt smör kan jag äta nästan hur mycket som helst av. Vidare oroas min mage mer av grädde än tex ost.
Jag ”drabbas” också lite för ofta av jobbluncher av ”social” karaktär. De dagar jag vet att det är en ”viktig” lunch händer det att jag som omväxling äter lite frukost. Då klarar jag att sitta en lunch och bara titta på de andra och pilla bort allt utom proteiner och fett (om det nu finns något fett, det brukar vara dåligt med de…). Jag har inga problem att förklara varför jag bara pillar på maten lite och då jobbar jag mycket med fransmän som ju har sin speciella inställning till mat. Eftersom jag har gått ner så pass mycket som jag gjort blir snabbt lchf en ”snackis” kring lunchen och alla får en väldig förståelse för varför jag inte äter brödet utan bara tar smör eller bregott till köttet eller fisken. Jag har helt enkelt vänt ”snacket” till något positivt.
Jag tror absolut att det är värt för dig att fortsätta och ge lchf en tid till. Testa som någon sa att hålla igen lite på fettet och då speciellt ”dåliga” oljor. Sikta på 70-25-5 för att sedan röra dig mot 75-20-5. Själv ska jag försöka testa kroppen med att gå mot 80-17-3 och se om det ger någon effekt med magen (egentligen inte vikten, utan själva funktionen). Sen ska jag försöka komma igång och träna lite och då går jag nog tillbaka mot 75-20-5. Med siffrorna menar jag alltså Energi% från fet, protein och kolhydrater (i den ordningen).
Lycka till och häng kvar. Det är värt det! Det var en mycket tillfredsställande känsla att gå ner på tvåsiffrigt!
Fettet jag äter är köpebea, då jag är anskrämligt dålig på att göra egen samt insåg att pulverbea faktiskt innehåller mycket mer kh än köpt. Typ 15% gentemot köpt som innehåller <1%. Har även använt majonnäs på ägg samt provat mig på lite aioli på kött. Vidare är väl ädelost och brie något jag använt mig av på kött och ost rullar, vilket tyvärr inte alls föll mig i smaken. Har aldrig något annat än riktigt smör hemma (bortsett från när jag lagar mat åt allergiker, så jag har även mjölkfria alternativ av allt hemma).
Kanske är det värt att satsa på kryddsmör eller dylikt som en bättre fettkälla?
Vidare är jag faktiskt inte så intresserad av tvåsiffrigt :p Min målvikt ligger på 102kg, det var vad jag vägde när jag gick ut gymnasiet och lyfte vikter samt motionerade på en reguljär basis. Jag är faktiskt starkt förbryllad över hur i helskotta jag lyckades gå upp över 80kg på bara 5 år. Det är helt otroligt!
För närvarande räknar jag inte kalorier alls, eller kolla på procenttal, utan försöker äta mig mätt (inte så svårt alls) och få i mig sådant som jag tycker om. Dock siktar jag på kött och fett och de enda kh lär komma från att jag äter gröna bönor och broccolimix men försöker hålla nere dom så gott det går.
Har redan lyckats helt rationalisera bort frukosten, eller äter typ ett halvt ägg eller en liten köttbit då jag helt enkelt inte är hungrig.
Men kanske ska jag dra mig in i köket och se vad jag kan göra för roligt kryddsmör, vill minnas att jag såg en tråd med förslag någonstans här på forumet. Hur är det med t.ex. creme fraiche och andra mejeriprodukter. De ska ju vara lugna för magen har jag hört men antar att de bara därför envisas med att innehålla massor av kh?
Det är inspirerande att se att det finns människor på det här forumet som ligger/legat ikring min viktklass och lyckats. Det om något är peppande =)
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.