Hjälp!

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #490
    Avatarputte
    Deltagare

    Hej kära LCHF:are!

    Problemet jag ska komma till är att jag inte längre går ner i vikt och vill ha tips och råd. Först är det dock på plats med en presentation av mig och min LCHF-karriär! 🙂

    Innan ni läser igenom allt vill jag bara säkerställa att det inte är mitt cola light/zero-drickande som sätter käppar i hjulet för viktminskningen? I så fall kan ni säga det så slipper ni läsa igenom resten.

    Presentation.
    Man, 24 år, student. 183 cm lång och nuvarande vikt 93,2kg. Typ1-diabetiker.
    Jag började med LCHF sista veckan i juni och då startade jag med en vikt på 101,5kg. Min kroppsbyggnad, förutom det överflöd av fett jag tycker mig ha, är ganska stor. D.v.s. jag har en del muskler även om jag är förhållandevis otränad. OBS! Jag har fortfarande ett överflöd av fett på kroppen och kan gott och väl bli av med 8-10kg till. Min (möjligtvis imaginära) idealvikt ligger på någonstans runt 85kg, helst mindre, och är således målet, rent viktmässigt. Jag har vägt så lite som 90,8 kilo (för ca 2 veckor sedan) och att jag numera väger 93,2 beror uteslutande på medvetet fusk. Jag har inte fuskat tidigare. Så långt är allt väl.

    Problembild.
    För några månader sedan, någon gång augusti/september, avstannade min viktminskning på ca 91-92, varvid jag sedan dess har pendlat. Viktminskningen har över huvud taget inte gått så fort som för många andra LCHF:are, men eftersom jag fortlöpande ö.h.t. har sett en viktminskning har jag inte brytt mig om det särdeles. Jag har en bekant som startade något tyngre än mig (ca 115kg) och han har gått ner avsevärt mer på hälften av tiden (han började senare) och eftersom det är jag som har ”lärt upp” honom, och flera dagar i veckan äter tillsammans med honom, vill jag mena att det inte kan bero på kosten. Är det så att ju tyngre man är när man börjar, desto fortare går man ner i vikt?

    Jag har ånyo gjort efterforskningar i vad man bör och inte bör äta för att eliminera eventuella missförstånd innan jag skrev detta. Jag har dock kommit fram till att det jag stoppar i mig accepteras av kostråden för LCHF:are, en och annan whiskey-fylla möjligtvis undantaget (eftersom minskningen avstannar). Jag brukar inte stoppa i mat som gränsar till otillåten kost, även om det understundom händer. Som sagt, jag har fuskat två gånger de under de senaste två veckorna. Kanske ett tecken på hopplöshet? 😀

    Maten.
    Det sötaste jag äter (dock långt ifrån ofta eller regelbundet) är tomater, solrosfrön, pistagenötter (ca 300g pistagenötter sedan juni). Jag är dock storkonsument av light-cola. Om det är så att jag gör bort mig genom mitt coladrickande (OBS! light/zero) och att det är däri problemet ligger ber jag er snarast att tala om det för mig så att jag kan smiska mig själv tillbaka till apstadiet och genast sluta. Min uppfattning är att problemet med light-dricka är att det för vissa orsakar ett större sötsug, men att det på andra sätt skulle sätta käppar i hjulet för viktminskningen ser jag som otroligt då det är fritt från näringsämnen. Har jag fel?

    Jag använder regelbundet ketonstickor (1-3ggr/vecka), vilka alltsomoftast ger ett rimligt utslag. Detta varierar dock från inget utslag till ganska starkt utslag, dock aldrig max.

    Således.
    Varför har jag slutat gå ner i vikt?
    Och framför allt, hur gör jag för att gå ner dessa 10kg?
    Hur tillförlitliga är ketonstickor (jag använder både Keto-Diastix (Bayer) och Keto-Diabur-Test (Accu-Chek))?

    #9690
    Avataragnetasch
    Deltagare

    Hej o tack för ett utförligt o välskrivet inlägg! Jag önskar att du får svar som är lika bra trots att jag inte kan bidra med mycket.
    Du gick ner 10 kg på två månader, sen var det liksom stopp. Två månader på LCHF verkar vara en magisk gräns, då stoppade min viktminskning också upp o har stått o stampat en månad. Det känns som om kroppen är trött o less på alltihop, det gäller verkligen att inte ge upp nu.

    Har du varit överviktig längre tid än din kompis? För ett tag sedan spekulerade jag i huruvida man går ner mycket fortare om man inte har ”gammalt fett” d.v.s en nyligen erhållen fetma rasar av fortare.

    Varför tar du inte en vit vecka från light-colan o testar om det är den som är boven i dramat?

    #9691
    Avatarputte
    Deltagare
    Quote:
    Hej o tack för ett utförligt o välskrivet inlägg! Jag önskar att du får svar som är lika bra trots att jag inte kan bidra med mycket.
    Du gick ner 10 kg på två månader, sen var det liksom stopp. Två månader på LCHF verkar vara en magisk gräns, då stoppade min viktminskning också upp o har stått o stampat en månad. Det känns som om kroppen är trött o less på alltihop, det gäller verkligen att inte ge upp nu.

    Har du varit överviktig längre tid än din kompis? För ett tag sedan spekulerade jag i huruvida man går ner mycket fortare om man inte har ”gammalt fett” d.v.s en nyligen erhållen fetma rasar av fortare.

    Varför tar du inte en vit vecka från light-colan o testar om det är den som är boven i dramat?

    Hej och tack för svaret.

    Gäller verkligen att inte ge upp, menar du att det drar igång igen så småningom? Mtp på att mina diabetesvärden är så bra så tänker jag inte sluta med LCHF oavsett, men som du förstår så undrar jag.. 🙂

    Tack!
    Fridens.

    #9689
    Avataragnetasch
    Deltagare

    Jag tror nog att det drar igång igen. Det här har hänt mig vid tidigare LCHF-perioder o det har lossnat efter ett tag.

    #9687
    Avatarcastru
    Deltagare

    Enligt Skalderman så kan det bero på att kroppen har en egen ”målvikt” och det är kanske den du har nått. Nu måste du ta dig över en svår tröskel för att kunna fortsätta. Undvik lightprodukter, testa att äta endbart färsbiffar och sås ett par dagar, motionera dagligen. Kanske hjälper. Det är nämligen något jag har börjat pröva eftersom jag är lite i din sits. Lycka till! 🙂

    #9688
    Avataragnetasch
    Deltagare
    Quote:
    Enligt Skalderman så kan det bero på att kroppen har en egen ”målvikt”

    Jag undrar om inte kroppen är elakare än så. Någon som minns dokumentären jag berättade om där kroppen strävade efter sin ”önskevikt” d.v.s den högsta vikt den haft? Det är ju en överlevnadsstrategi o helt förståelig. Efter ett antal bortbantade kilon eller viss tid börjar kroppen göra motstånd: ”Alarm! Du är för långt borta från önskevikten!” På samma gång är man kanske själv lite trött på sin diet o slarvar (omedvetet) lite grann. Vips suger kroppen åt sig allt extra den kan.
    Antar att det bästa är att strama till dieten o vänta ut kroppen; hoppas att den glömmer sin gamla önskevikt o bara minns den nuvarande. Då, mina vänner kan vi börja på ny kula igen ;D

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.