Slirar med LCHF. Deppigt inlägg, förvirrad tjej

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #2514
    AmandaEmilia
    Deltagare

    Hej alla LCHF anhängare.
    Jag är ju så pinsam som inte klarar av detta. Jag slirar och fuskar och hittar bortförklaringar men samtidigt är jag så desperat!
    – jag vill GÅ NED I VIKT. Helst NYSS.. jag vantrivs och jag har kasst självförtroende.

    Varje morgon kan vara en nystart som kan hålla ett par dagar sedan töjjer jag på reglerna, slirar och hamnar ur balans. För varje gång detta händer är det dubbelt så svårt att komma tillbaka..
    Det är så lätt att säga, svårt att fullfölja för mig. Jag måste byta mönster, men lika lätt som det är att säga, är det svårt att sätta i verk.
    Jag tvekar på om LCHF är rätt för mig, men det kanske bara är en av de dumma bortförklaringarna när jag vill ”unna” mig någonting?

    Jag vet inte vad jag ska bestämma mig för i nuläget… Jag vill äta LCHF men det har förändrats till något negativt för mig och jag vill vända på det..

    Jag vet inte hur ni skulle kunna hjälpa mig men känner bara att jag måste förklara hur det ser ut för mig då jag inte diskuterar detta men någon anhörig, ingen i min närhet äter LCHF. (fast vissa av dom skulle behöva det)

    Tack för mig om ni orkat läsa. 🙂

    #39766
    mbka
    Deltagare

    Du är inte ensam. Jag har svårt att hålla det här, precis som du säger så börjar jag ”unna” mig vissa saker… skummast av allt är att jag egentligen inte är speciellt sugen eller ens hungrig. Snacka om att vara sin egen värsta fiende.

    Så jag har ingen tröst o inga råd tyärr, empati däremot har jag.

    #39770
    AmandaEmilia
    Deltagare

    Nej, jag antar att det inte finns några goda råd. Jag kände mest att jag måste ventilera mig och bearbeta mig själv. Förstå problemet och sedan försöka så gott det går. Fast jag konstaterade ju just att det inte är det lättaste.

    Tack för ditt svar! 🙂

    #39773
    AE
    Deltagare

    Förstår att det känns enormt jobbigt…det mesta sitter ju faktiskt i huvudet..den mentala biten är så klart den svåraste.Det jag tycker är överlägset med denna metod, förutom alla hälsoeffekter, är att jag är så stoppmätt att jag inte ens blir sugen på något annat..nästan ; ) Men det kanske är jag som har ”tur”, det känns i alla fall som om det här passar mig och min kropp alldeles ypperligt…men det är förstås olika för alla.

    Hur länge har du hållit på? Själv är jag nu inne på min fjärde vecka..är lite rädd för att jag fortfarande är ”nyförälskad” och att jag kanske tappar denna känsla längre fram dock..Men hoppas innerligt på att det ska hålla i sig..

    Hoppas att du kommer till insikt om hur du vill göra och om vad som känns bäst för just dig..Lycka till!

    #39769
    AmandaEmilia
    Deltagare

    Hej AE.

    Ja, jag var också förälskad skulle man nog kunna påstå.. men jag sabbade det helt utan anledning. Jag hade hållt på i 2-3v(1feb-18feb ungefär) sen gick det utför + en resa till London där jag tillät ALLTING för att ta hårda tag när jag kom hem. Det var svårt att komma tillbaka och jag unnade mig en Semla och sen tappade jag den motivationen för att jag var så besviken på mig själv.

    Om jag inte hade sabbat allting hade jag varit inne på min 6e vecka alltså..

    #39768
    Knuffa
    Deltagare

    Man har svackor i alla dieter, jag tror att de flesta av oss fuskar då och då. Mitt trix för att komma igen är att gå till garderoben och titta på ett av alla plagg som jag inte kommer i just nu. Jag har satt upp olika mål där det ena är att jag ska kunna ha en klänning som idag är alldeles för liten. Jag tror att man måste lyft blicken lite och se förlängningen av en viktminskning. Det är naturligtvis så att alla här på forumet skulle vilja vara smala som vidjor redan idag, men verkligheten är ju som känt en annan för de flesta av oss. Se framåt! Hur ser ditt liv ut om ett halvår eller ett år!? Jag för min del ser framför mig hur fotografier från 2011 års julafton, till skillnad från 2010 års dito, kommer vara roliga även för mig att titta på. Kom igen nu! Ge inte upp!

    #39772
    CillaW
    Deltagare

    Jag håller med knuffa. Klart man fuskar då och då, det är inte hela världen. Det viktigaste är ju att du inte ser det som ett misslyckande och känner att det är lika att ge upp. Du vet det där allt eller inget tänkandet som man är så bra på.

    Jag är sockerberoende och jag saknar mitt socker, mest psykiskt skulle jag tro. Så visst jag har fått i mig lite onödiga kolhydrater. Det är inte alltid så lätt. Men vet du jag blev påmind av en tjej här på forumet om att se till allt det positiva. Det man verkligen vinner på LCHF. Vad upplever du var negativt med hur du levde tidigare? Även positivt? Vad har du vunnit idag, slår fördelarna ditt gamla liv? Vad är ditt må,l och hur kommer det att kännas när du är framme vid målsnöret?

    Du säger att du vill gå ned i vikt och det viktigaste är väl att man samarbetar med sig själv och inte slår på sig själv om man hamnar lite snett. Du måste själv hitta dina egna knep för att lyckas. Jag brukar prova mina jeans som är för små och fokusera på att vecka för vecka rymmas liiite bättre i dem. Vad tycker du om i vardagen? Kanske du kan göra det när du blir sugen?

    Nu blev det kanske lite mycket råd, det var inte min tanke. Jag hoppas att du hittar dina egna små knep och ge inte upp för fan!! Alla upplever vi samma sak då och då. Jag hade sådana tankar i början av veckan men nu försöker jag hitta min små knep. 😉

    Lycka till!

    #39771
    dagga33
    Deltagare

    Hej,

    Jag kände likadant som du förut – fast jag har inte fuskat något speciellt, eftersom jag så gärna vill gå ner i vikt, men jag tycker inte att det är kul att äta strikt när inget händer på vågen.
    Jag är inne i min 7:e vecka.

    Jag var inne på biblioteket för att se om de hade några LCHF böcker och jag hittade 2 stycken av Lars-Erik Litfeldt, den ena läste jag ut på 2 dagar och vad som fastnade i mitt huvud var….

    Kolhydrater i form av socker och stärkelse höjer blodsockret, för att sänka det så tillverkar bukspottskörteln insulin. Insulinet som har som jobb att leda sockret i blodet till muskelcellerna. Det ger oss energi så att vi orkar röra på oss.

    Alltså: om vi får i oss kolhydrater höjs blodsockret vilket gör att sockret blir till energi.
    Då kan inte fettet på rumpan användas…

    Finns inget socker i blodet, finns inget insulin då tar kroppen av fettlagren och gör om till energi…

    Dessa ord ringer i mitt huvud så fort jag blir sugen på något som jag inte ska äta…

    Även om min kropp är seg på att fatta så finns det i alla fall inga kolhydrater att plocka energi ifrån så då måste den ju ta av min bak OCH enligt måttbandet så har den gjort det ;D trots att vågen inte visar så mycket viktnedgång.

    Tänk på detta då du vill ta något ”gott”

    Förresten så gjorde jag chokladbollar enlogt LCHF dom jag tyckte var jättegoda och ville inte gärna bjuda på dem eftersom det inte blev så många….Min dotter slickade ur skålen och sa ”fy vad äckligt”
    Jag som blivit av med mitt sötsug kände inte alls att det nar ”sockerfritt”

    #39767
    mctrollet
    Deltagare

    Ett litet test du kan göra: varje gång du blir sugen på något ”utanför” tar du 100g fet ost (max 1kh/100g) och äter först!! om du ändå äter det andra finns lite mindre plats för det;)

Visar 9 inlägg - 1 till 9 (av 9 totalt)
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.